Idag har vi hämtat hem djuren. De trivdes bra vid svärföräldrarnas och verkade inte alls vilja komma hem.
Hem kom de ändå, och jag tog itu med Nelsons päls.
Strax innan vi åkte till Thailand upptäckte jag nämligen att han hade stora tovor från svansroten och en bit ner på ryggen.
Det var inget roligt projekt att försöka reda ut dem. Han gillar inte att bli borstad, och ingen av mina tre pälsborstar lämpade sig riktigt för tovutredning.
Till sist tvingades jag ta till saxen och klippa lös dem, medan herr Back höll fast och lugnade katten.
Vi fick inte bort allting, men det mesta är utrett i alla fall.
Jag misstänker att det är vintern och den torra inomhusluften som ställer till det med hans päls.
Stackaren. Han har aldrig tidigare haft problem med pälsen, och nu är det plötsligt massvis.
Nåväl, får försöka reda ut resten av pälsen någon annan dag. Sedan skall han få lite olja med maten också, förhoppningsvis hjälper det.
Århundradets intressantaste inlägg?
Felix, som är inavel, har alltjämt vansinnit tollona just vi dehär tidn på åri. Nästan heila pälsen blir tollona hu myki man än fösökar reid ut döm. San vi mars nangang falde di lös å ha e nästan naken. Å ti soman får a en finan päls igen. Å ha fälder alder ett hårstrå annus. Men som sagt så beror i troligen på hans inavel (hans bror är papp hans)
SvaraRaderaHahahaha, ja döör! :D "Hans bror är papp hans." :D
RaderaBlir Nelsons namyki värr så komber ja ti raka a, klarar int åv ti si a såde. :P
Borstar man en katt för att ha stör se på hu pälsn e? Eller för att ägarn stör se? Tänk om tovor e hetaste kattmode nu? =D
SvaraRadera